Arkiv för oktober, 2011



12 frågor till Martina Hoogland Ivanow

Martina Hoogland Ivanows bildspråk liknar ingen annans. När jag undervisar och pratar om det personliga uttrycket visar jag ofta Martinas bilder, eftersom de är drömska och unika och ofta utmanar oss.

Martina har bott och arbetat utomlands i längre perioder och uppmärksammats internationellt. I fjol vann hon Scanpix Stora Fotopris. Här är bildserien som prisades.

1. Vad betyder fotografi för dig?

Det är ett bra hjälpmedel och metod till att förhålla sig och uppmärksamma detaljer i det vardagliga eller i det mer okända.

2. När och hur kom du på att du ville bli fotograf?

Ganska tidigt, jag nosade på andra medium men hade en fallenhet och större dragning till fotografi, kanske i 16-årsåldern…

3. Beskriv kort din bakgrund, hur du utbildat dig och var du jobbat.

Jag är utbildad i Paris och New York, gick ut skolan i New York 1996, började ställa ut men blev snart anlitad av Londontidningar, jag gjorde skivomslag, bok omslag, porträtt, landskap och började experimentera med det mer teatrala i mode i tidningar som Dazed och confused och the Face. Arbetade lite överallt men var bosatt i New York till och med 1998 och sedan i London fram till 2002. I och med att uppdragen eller blev mer kommersiella i sin framtoning runt 2001-02, gjorde jag ett slags avhopp, flyttade tillbaka till Stockholm och har sedan dess fokuserat på bok och utställnings formen. Arbeten mellan 2001-11 är tex : Far too close som framkom i långsam takt under 7 års tid och kom precis ut med SteidlMack förlag. Speedway, en relation mellan förare och publik,  Sumos, white series, Satellite och en del annat.

4. Hur arbetar du med fotografi i dag?

Ibland gör jag kortare uppdrag, då mer intuitivt och lekfullt kanske, och ibland i samarbete med andra. Annars är det projektbaserat, processen kan vara snabb eller ta flera år, boken har de senaste åren varit mitt slut mål, det har blivit mer och mer viktigt hur en bild associerar till en annan, de är inte längre fristående bilder. Arbetet består av perioder av research, resande, återvändande, redigering och kompletterande på olika sätt.

5. Vad använder du dig av för teknik?

Mest analoga tekniker, redigering görs ofta på datorn.

6. Vilka andra fotografer inspirerar dig?

Gillade Stephen Gills förra utställning, Paul Graham för metod kanske. Är kanske inte främst så inspirerad av fotografi, det kan vara allt möjligt: film, musik, fack- och skönlitteratur, nyheter.

7. Berätta lite om ditt senaste projekt.

Satellite, det mellan mänskliga, hur man definerar sig själv genom någon annan, grupperingar och speglingar.  Senast genom platser med mer medvetet socialt experimentella livsstilar men även det mer normativa i kärlek och familje situationer.

8. Och vad blir nästa utmaning?

Att ta Satellite vidare, jag ser det som en utmaning att fokusera på teman som är väldigt basala, förstärka genom leta olika tydliga eller mindre tydliga exempel genom platser eller  situtioner som på olika sätt skulle kunna beskriva detta.

9. Hinner du vara ledig ibland? Vad gör du då?

Jag är ganska mycket ledig eller aldrig ledig, liv och arbete går ihop ganska mycket. Så ledighet skliljer sig inte så mycket från det vanliga livet, jag försöker att hitta pauser för återhämtning och reflektion hela tiden. Jag är lite drömsk av naturen så det går ganska bra.

10. Är utmärkelser viktiga?

Utmärkelser som ger konkret betydelse som att få ett år för arbetsro, så som Berlin stipendie år förra året betydde massor. Det är klart att det är viktigt att få bekräftelse och uppmuntran för att jobba på men vill tro att jag skulle göra det ändå även om jag inte fick det. Bekräftelse och uppskattning kommer och går så man får inte blir för beroende av det men det är kanske lättare sagt än gjort.

11. Vad skulle du göra om du inte var fotograf tror du?

Skulptur, mer musik eller film kanske, fast det är väl ingen omöjlighet att det går mer åt det hållet någon gång fortfarande.

12. Framtidsdrömmar och mål?

Jag håller precis på att testa och se om jag överföra mitt stillbildspråk till ett rörligt, ser framemot att experimentera mer med det en tid framåt.

Martina Hoogland Ivanow

 

Annonser

I tårar

Nick Brandts utställning ”On this earth, a shadow falls” är som väntat magisk. Det är sällan bilder får mig att gråta men idag så hände det. Och jag skyller inte på hormonerna.

Jag kan vara svårflirtad när det gäller naturbilder men Brandts landskap är smärtsamt vackra och han porträtterar djuren med stor respekt. Jag har aldrig sett något liknande.

Brandt är dessutom djupt engagerad i djurens överlevnad och har startat den ideella organisationen Big Life Foundation.

Utställningen är framtagen och producerad av Fotografiska, tack till curatorn Michelle Roy för ett fint arbete.

En torsdag

Idag: Blivit berörd av Tina Enghoffs utställning ”Seven Years” på Kulturhuset (främst intervjuerna) stillat mina cravings på Lakritsroten, blivit inspirerad av en vän, bedömt några hundra bilder i Metro Photo Challenge och haft kvällskurs på Fotografiska.

Imorgon: Frukost på Fotografiska, kolla Nick Brandts magiska bilder, ha kurs och tuffa hem till familjen.

I helgen leder jag en fotokurs på Studiefrämjandet i Bollnäs. Bra liv!

12 frågor till Axel Öberg

Jag jobbade med New York-baserade fotografen Axel ÖbergExpressen. Han var alltid proffsigt trevlig, hur tidspressat läget än var (nej alla lyckas inte med det) och han levererade alltid snabbt. Drömmen för en stressad bildredaktör alltså.

I vintras tog han hem kategorin ”Årets Naturbild” med bilden på vulkanen Eyjafjallajökull, fotograferad i april 2010.

Heja Axel, här är min intervju med honom.

1. Vad betyder fotografi för dig?

För mig är väl fotografi bara ett av många olika sätt att förmedla sanningar å osanningar.

2. När och hur kom du på att du ville bli fotograf?

Satt å bläddrade i en bok som handlade om foto i skolbiblioteket och fastnade på nått konstigt sätt.

3. Beskriv kort din bakgrund, hur du utbildat dig och var du jobbat.

Bytte från natur till media på gymnasiet, fick sista året praktik på Dagens Arbete.Efter det lumpen på värnpliktsnytt. Sen reste jag omkring, jobbade i bar, med dykning och lite allt möjligt insåg efter det att jag ville fortsätta plåta. Sökte och kom in på ICP´s bildjournalistikprogram i NY. Sen dess har jag frilansat för Expressen, DN, SvD blandade svenska å amerikanska magasin med New York som bas.

4. Hur arbetar du med fotografi i dag?

Jag jobbar uteslutande med nyhetsfoto.

5. Vad använder du dig av för teknik?

Digitalt.

6. Vilka andra fotografer inspirerar dig?

När jag började plåta så var Paul Hansen den stora förebilden.

7. Berätta lite om ditt senaste projekt.

Dåligt med projekt. Några jag vill göra men vi får se om det blir något av det.

8. Och vad blir nästa utmaning?

Ta mer å bättre bilder, få åka på mer roliga jobb.

9. Hinner du vara ledig ibland? Vad gör du då?

Har rätt mycket ledigt. Väldigt långa dagar när jag jobbar men när jag e ledig så e jag väldigt ledig. blir ohälsosamt mycket tv-spelande på min lediga tid. Sen så blir det väll kolla på film dricka öl med polarna, laga mat osv.

10. Är utmärkelser viktiga? 

Nä jag tycker det e rätt oviktigt för mig som person faktiskt däremot så ska man ju inte sticka under stol med att det är väldigt bra marknadsföring för en själv som fotograf.

11. Vad skulle du göra om du inte var fotograf tror du?

Snickare eller nåt där man fick jobba i projektform med händerna.

12. Framtidsdrömmar och mål?

Göra mer å intressanta jobb, se mer av världen!

Axel Öberg.

Snart så

För nån månad sen var det här rummet en överfull snickarboa men nu börjar det sakta likna nåt. Fortfarande lite kaos men målet är att stället ska glänsa om en vecka så att jag kan dra igång med min studio och butik på allvar.

Gissa om jag längtar?

Nick Brandt

Jag ser enormt mycket  fram emot nästa utställning på Fotografiska: Nick Brandt.

Brandt är en unik fotograf på många sätt. Han fotograferar djur i det vilda men kallar sig inte naturfotograf utan porträttör, och känslan i hans bilder blir extra stark eftersom han inte använder teleobjektiv utan väljer att ta sig nära.

Bilderna är så otroligt fina, och så otroligt viktiga eftersom de visar en hotad natur. I september 2010 startade Nick Brandt dessutom organisationen Big Life Foundation, vars målsättning är att bevara Afrikas djurliv och ekosystem.

Därför ligger den här boken i topp på min önskelista just nu.

Utställningen öppnar på fredag. Smygtitta på några av bilderna här.


Kategorier

Annonser