12 frågor till Martina Hoogland Ivanow

Martina Hoogland Ivanows bildspråk liknar ingen annans. När jag undervisar och pratar om det personliga uttrycket visar jag ofta Martinas bilder, eftersom de är drömska och unika och ofta utmanar oss.

Martina har bott och arbetat utomlands i längre perioder och uppmärksammats internationellt. I fjol vann hon Scanpix Stora Fotopris. Här är bildserien som prisades.

1. Vad betyder fotografi för dig?

Det är ett bra hjälpmedel och metod till att förhålla sig och uppmärksamma detaljer i det vardagliga eller i det mer okända.

2. När och hur kom du på att du ville bli fotograf?

Ganska tidigt, jag nosade på andra medium men hade en fallenhet och större dragning till fotografi, kanske i 16-årsåldern…

3. Beskriv kort din bakgrund, hur du utbildat dig och var du jobbat.

Jag är utbildad i Paris och New York, gick ut skolan i New York 1996, började ställa ut men blev snart anlitad av Londontidningar, jag gjorde skivomslag, bok omslag, porträtt, landskap och började experimentera med det mer teatrala i mode i tidningar som Dazed och confused och the Face. Arbetade lite överallt men var bosatt i New York till och med 1998 och sedan i London fram till 2002. I och med att uppdragen eller blev mer kommersiella i sin framtoning runt 2001-02, gjorde jag ett slags avhopp, flyttade tillbaka till Stockholm och har sedan dess fokuserat på bok och utställnings formen. Arbeten mellan 2001-11 är tex : Far too close som framkom i långsam takt under 7 års tid och kom precis ut med SteidlMack förlag. Speedway, en relation mellan förare och publik,  Sumos, white series, Satellite och en del annat.

4. Hur arbetar du med fotografi i dag?

Ibland gör jag kortare uppdrag, då mer intuitivt och lekfullt kanske, och ibland i samarbete med andra. Annars är det projektbaserat, processen kan vara snabb eller ta flera år, boken har de senaste åren varit mitt slut mål, det har blivit mer och mer viktigt hur en bild associerar till en annan, de är inte längre fristående bilder. Arbetet består av perioder av research, resande, återvändande, redigering och kompletterande på olika sätt.

5. Vad använder du dig av för teknik?

Mest analoga tekniker, redigering görs ofta på datorn.

6. Vilka andra fotografer inspirerar dig?

Gillade Stephen Gills förra utställning, Paul Graham för metod kanske. Är kanske inte främst så inspirerad av fotografi, det kan vara allt möjligt: film, musik, fack- och skönlitteratur, nyheter.

7. Berätta lite om ditt senaste projekt.

Satellite, det mellan mänskliga, hur man definerar sig själv genom någon annan, grupperingar och speglingar.  Senast genom platser med mer medvetet socialt experimentella livsstilar men även det mer normativa i kärlek och familje situationer.

8. Och vad blir nästa utmaning?

Att ta Satellite vidare, jag ser det som en utmaning att fokusera på teman som är väldigt basala, förstärka genom leta olika tydliga eller mindre tydliga exempel genom platser eller  situtioner som på olika sätt skulle kunna beskriva detta.

9. Hinner du vara ledig ibland? Vad gör du då?

Jag är ganska mycket ledig eller aldrig ledig, liv och arbete går ihop ganska mycket. Så ledighet skliljer sig inte så mycket från det vanliga livet, jag försöker att hitta pauser för återhämtning och reflektion hela tiden. Jag är lite drömsk av naturen så det går ganska bra.

10. Är utmärkelser viktiga?

Utmärkelser som ger konkret betydelse som att få ett år för arbetsro, så som Berlin stipendie år förra året betydde massor. Det är klart att det är viktigt att få bekräftelse och uppmuntran för att jobba på men vill tro att jag skulle göra det ändå även om jag inte fick det. Bekräftelse och uppskattning kommer och går så man får inte blir för beroende av det men det är kanske lättare sagt än gjort.

11. Vad skulle du göra om du inte var fotograf tror du?

Skulptur, mer musik eller film kanske, fast det är väl ingen omöjlighet att det går mer åt det hållet någon gång fortfarande.

12. Framtidsdrömmar och mål?

Jag håller precis på att testa och se om jag överföra mitt stillbildspråk till ett rörligt, ser framemot att experimentera mer med det en tid framåt.

Martina Hoogland Ivanow