Archive for the '12 frågor' Category

Grattis Casper och Paul!

Casper Hedberg har vunnit 1:a pris i sportkategorin i Picture of the year international med sitt otroliga Buzkashi-reportage.

Och Paul Hansen blev nyligen utsedd till världens bästa pressfotograf  i samma tävling. Igen.

Jag har intervjuat Casper (dec 2012) och Paul (aug 2010) i min serie 12 frågor. Här hittar du Caspers svar och här hittar du Pauls svar.

 

Annonser

12 frågor till Patrik Larsson

Patrik Larsson är invald i Naturfotograferna och Photonatura. Han bloggar på Dreamscapes, är lärare på Moderskeppet och leder kurser och workshops i egen regi. Och däremellan hinner han ta starka och känslosamma bilder av naturen.

Idag svarar Patrik Larsson på mina 12 frågor. Mycket nöje.

 

1. Vad betyder fotografi för dig?

För mig är fotografera att uppleva. Jag kommer till ställen dit jag annars inte hade tagit mig. Jag får tiden att hinna känna och se mig omkring istället för att bara rusa vidare mot nästa mål. Tid är en viktig faktor i min fotografering, jag gillar inte att stressa.

 

2. När och hur kom du på att du ville bli fotograf?

Under högstadiet förstod jag att det inte fanns någon annan väg att gå. Jag kunde helt enkelt inte se mig själv jobba med något annat. Inget intresserade mig så mycket som fotografering. Eller ja, kanske att lära ut då? För mig är det lika viktigt att få fotografera själv som att lära ut och inspirera andra till att fotografera.

 

3. Beskriv kort din bakgrund, hur du utbildat dig och var du jobbat.

Jag har egentligen inte mycket till utbildning. Jag gick på Mediagymnasium med inriktning på foto, men det var egentligen mest för att det inte fanns något annat jag kunde tänka mig. Men visst var det ett bra sätt att komma mer i kontakt med fotografering och försöka bena ut vad jag ville jobba med.

Efter de så gick jag en ettårig folkhögskola på Åland, det var en grundutbildning där man var inne och tassade på alla möjliga områden. Jag visste dock redan då att jag skulle fotografera natur och landskap. 12 år senare inser jag att det ändå var nyttigt att prova på olika typer av fotografering även om jag då kunde tycka att det var pest under vissa perioder.

Ett par år senare började jag jobba som lärare i foto på samma folkhögskola. Jag var kvar där i två år innan jag flyttade till västkusten, startade företag och började försöka kämpa mig fram som fotograf och framförallt utbildare.

 

4. Hur arbetar du med fotografi i dag?

Idag arbetar jag mycket med utbildning. Genom mitt företag, Fotograf Patrik Larsson, arrangerar jag kurser och workshops med inriktning på landskapsfoto och bildbehandling. Har också förmånen att få jobba med Moderskeppet och göra videokurser åt dom i bildbehandling och fotografering.

 

5. Vad använder du dig av för teknik?

Digital småbildskamera med optik från 14-300 mm. Mest använder jag 14-85 mm. Alltid stativ!  Skulle inte klara mig en dag utan stativ.

 

6. Vilka andra fotografer inspirerar dig?

Som landskapsfotograf förväntas jag säkert nämna Ansel Adams och visst har han påverkat mig och alla i min genre antigen vi vill se det eller inte. Men de som inspirerar mig mest idag är Jan Töve, Christopher Burkett och Charles Cramer. Dom jobbar alla med natur och landskap på sitt sätt. Ganska lika men ändå inte. Gemensamt för dessa tre är att det är långt från det glättiga och internetvänliga som man ofta ser på forum idag, framför allt från USA.

 

7. Berätta lite om ditt senaste projekt.

Jag gjorde ett delavstamp i ett projekt i somras när jag satte samman en utställning med mina bilder på träd och grenverk på Koster utanför Strömstad. Det var en fantastisk upplevelse att se sina bilder i en så fin miljö. Utställningslokalen var ett växthus där min bilder samsades med tomatplantor och vinrankor.

Min plan är att projektet ska växa och mynna ut i en bok framöver.

 

8. Och vad blir nästa utmaning?

Min nuvarande utmaning består i att bygga upp min egen utbildningsverksamhet. Jag har länge jobbat tillsammans med en kollega, men nu står jag på egna ben vilket är både läskigt och fantastiskt på samma gång.

Vad nästa utmaning blir vet man aldrig. Det enda man vet är att den kommer och ofta snabbare än man tror.

 

9. Hinner du vara ledig ibland? Vad gör du då?

Jag tillhör dem som tycker att ledighet är viktigt. Det är under min lediga tid jag laddar energi och blåser mina tankar rena. När jag för några år sedan tittade på mitt liv och konstaterade att jag jobbar med min hobby sa jag till mig själv att du måste skaffa en ny hobby att lägga energi på. Så jag tog upp cyklingen igen. Det finns inget bättre än att en ljummen sommardag susa fram på smala däck, känna fartvinden och se landskapet fara förbi. Jag älskar cykelsporten och cykling.

 

10. Är utmärkelser viktiga? 

För mig känns det inte så viktigt. Jag har nästan aldrig skickat in till någon tävling och har inga planer på att göra det.

 

11. Vad skulle du göra om du inte var fotograf tror du?

Hade jag inte jobbat som fotograf hade jag säkert på något vis arbetat med utbildning eller guidning på något sätt. Utbildning och natur är det som ligger mig varmt och hjärtat. Men i ärlighetens namn har jag svårt att se mig själv göra något annat än det jag gör idag. Det är säkert många som känner igen sig i det, vilket kan bli tufft om det inte funkar. Man kan ju tyvärr inte betala hyran med passion.

 

12. Framtidsdrömmar och mål?

Att kunna fortsätta jobba med det jag älskar, att få möta männsikor som vill lära sig och att få se och uppleva landskapet.

patrik

Patrik Larsson fotograferad av Benny Ottosson.

12 frågor till Anders Petersen

Anders Petersen är en av Sveriges internationellt mest kända fotografer. Hans stora genombrott kom med boken Café Lehmitz 1978 och han har sedan dess gett ut ett tjugotal böcker. 2009 tilldelades han, tillsammans med JH Engström, priset för bästa samtida fotografi för boken From Back Home vid fotofestivalen i Arles. Hans senaste bok SOHO nominerades till Svenska Fotobokspriset 2012 och nästa utställning blir en retrospektiv på Bibliothèque National de France i Paris 2013.

Idag svarar Anders Petersen på mina 12 frågor och jag passar på att önska er alla en riktigt god jul.

p1

p2

p3

@ Anders Petersen

1. Vad betyder fotografi för dig?

Egentligen betyder det för mycket, det är inte ett yrke utan har blivit en identitet. Men det är dubbelt, det stämmer inte riktigt. När jag fotograferar människor är jag mer nyfiken på dom än på att fotografera.

2. När och hur kom du på att du ville bli fotograf? 

När jag var runt 16 år och bodde i Karlstad så försökte jag måla och skriva och höll på med det tills det blev rätt ensamt. Jag satt isolerad i min garderob och kände att livet levdes där utanför; där fanns äventyret och utmaningarna och framförallt fantastiska människor. Då började jag på allvar se mig om och hittade av en slump en bild på en kyrkogård i en gammal veckotidning. Man såg dom avlidnas fotspår mellan gravarna därför att det hade snöat. Fotografen gav oss en ödmjuk hänvisning till att dom döda människorna hälsade på varandra om natten. Att fotografera på detta lågmälda och litterära sätt tog mig rakt upp och ned. Först långt senare fick jag reda på att fotografen hette Christer Strömholm.

3. Beskriv kort din bakgrund, hur du utbildat dig och var du jobbat.

Jag har bott i Karlstad, Hamburg och i Stockholm. Gick på Christer Strömholms fotoskola och på Dramatiska Institutet. Jag har jobbat för mig själv mest hela tiden, men under 70-talet gjorde jag olika reportage för svenska och utländska tidningar. Efter 1979 har jag bara gjort egna saker.

4. Hur arbetar du med fotografi idag?

Jag reser runt en del och gör en sorts dagboksliknande fotografi i en privatdokumentär tradition.

5. Vad använder du dig av för teknik? 

Enkel analog teknik; liten kamera, Tri-X och en 35:a.

 6. Vilka andra fotografer inspirerar dig? 

Det är ett familjeträd bestående av först Christer Strömholm. Därefter Ed van Der Elsken, Lisette Model, Diane Arbus, Nan Goldin, Boris Mikhailov, Daido Moriyama.

7. Berätta lite om ditt senaste projekt.

Jag fortsätter att fotografera så länge jag har fötterna på marken. Jag vet inte vad jag fotograferar imorgon.

8. Och vad blir nästa utmaning? 

En retrospektiv utställning på Bibliothèque National de France i Paris. I november 2013.

9. Hinner du vara ledig ibland? Vad gör du då?

Jag vill inte vara ledig.

10. Är utmärkelser viktiga?

Ja det är dom, men inte utmärkelserna i sig utan uppskattningen, att bli sedd.

11. Vad skulle du göra om du inte var fotograf tror du? 

Jag skulle vilja vara kock.

12. Framtidsdrömmar och mål? 

Jag är rätt primitiv och känner igen min längtan. Jag planerar sällan. Jag vill fotografera med ett barns ögon och fortsätta att bli överraskad av det oförutsägbara. Jag vill inte ha kontroll. Jag vill komma nära människor. Det är det som räknas.

Portrait of swedish photographer Anders Petersen

Anders Petersen fotograferad av Maria Fäldt.

12 frågor till Emma Svensson

Emma Svensson grundade den framgångsrika bildbyrån Rockfoto när hon var 20 år gammal. Hon har fotograferat de flesta av Sveriges artister, utsetts till Bästa Rockfotograf och är en sann entreprenör som ligger bakom Radar Magazine och nya satsningen Fotoresor.  Emma är även en populär kursledare på Fotografiska Akademin och gör bland annat frilansuppdrag åt modemagasin och skivbolag.

em1

Veronica Maggio

em3

© Emma Svensson

1. Vad betyder fotografi för dig?

För mig är den en stor del av hur hela mitt liv blivit. Jag började fotografera när jag var 19 år och hela mitt vuxna liv är baserat på vad som hände sedan. Vilka upplevelser jag varit med om, vilka personer jag träffat, vilka val jag gjort i livet. Så för mig betyder det så klart hur mycket som helst.

2. När och hur kom du på att du ville bli fotograf?

När jag plåtade min första konsert i slutet på 2002. Det var en magisk känsla. Ett ”wow” i hela min kropp. Jag var bara tvungen att fortsätta fotografera efter den upplevelsen.

3. Beskriv kort din bakgrund, hur du utbildat dig och var du jobbat.

Jag har ingen formell utbildning utan är självlärd. Jag har sedan jag startade Rockfoto fotograferat över 2600 konserter, skivomslag och pressbilder på de flesta svenska band och artister för att sedan gå över mer och mer till att jobba med mode och reklam. Jag har aldrig haft en fast arbetsplats utan alltid varit frilans. Några av de jag arbetar regelbundet åt är DN, Aftonbladet, Expressen, Svd, Universal, Sony, EMI, ELLE, Styleby, Nike, Rodeo och AWB. Förutom att fotografera började jag för 5 år sedan undervisa i fotografi, först på ett mediegymnasium och sedan på Fotografiska. Jag har också gjort flera olika projekt bla Håkan Hellströms fotobok, varit fotoansvarig för Peace & Love-festivalen, bildredaktör på Rodeo/Nöjesguiden, har en klubb där jag ställer ut andra fotografer.

4. Hur arbetar du med fotografi i dag?

Jag är fortfarande mångsysslande frilansfotograf. Jag fotograferar främst porträtt, mode och reklam tillsammans med föreläsningar, utbildningar och bildredaktörande. Jag gillar att driva projekt och den biten av det också. Jag är ingen renodlad fotograf utan ser mig själv mer som en inspiratör och foto-entreprenör. Just nu har jag flera ideér jag jobbar med och ett nystartat företag tillsammans med fotografen Serkan Gûnes där vi gör fotoresor. Vi håller precis på och ska lansera, vilket känns superspännande! Jag håller också på att starta en agentur och en ny fotostudio som också är ett galleri samt planerar för en stor utställning jag ska göra i vår.

5. Vad använder du dig av för teknik?

Jag plåtar nästan uteslutande med en Canon eos 5D mark III + 24-70 mm f/2,8 eller 70-200 mm f/2,8. Jag har i princip aldrig stativ, däremot använder jag en del blixtutrustning i studion. Jag använder då ProFotos batteriblixtar för det mesta, har två Acute 600R. Jag försöker alltid minimera tekniken till minsta nödvändiga.

Alla bilder jobbar jag med i Photoshop sedan. Ibland tar det 10 sekunder per bild, ibland 15 minuter, lite beroende på vilket resultat jag vill uppnå. Men jag har tyvärr sällan tålamodet att hålla på längre än så med en bild. Ju snabbare och ju mindre jag behöver ändra, desto bättre.

Jag gillar när det går snabbt och effektivt rent tekniskt. Något jag alltid behövt eftersom man bara får fota de 3 första låtarna, eller har 1 minut med ett band/för ett porträtt. Jag har tränat hela mitt liv på att göra saker så fort som möjligt (men ändå med bästa möjliga resultat).

6. Vilka andra fotografer inspirerar dig?

Jag tycker de flesta kan inspirera på ett eller annat sätt, jag försöker i alla fall hitta inspiration i alla fotografer jag kommer över. Oavsett om jag träffar dem i verkligheten, ser en dokumentär, hör en historia eller ser bilder. Jag blir också inspirerad av att lyfta fram andra fotografer. Så jag vill passa på att nämna en av mina favoriter, Jasmin Storch. En svensk ung fotograf som fotograferar med en mörk och gotisk ton i sina bilder.

7. Berätta lite om ditt senaste projekt.

Det måste vara mitt och Serkans företag Fotoresor som är det nya heta eller vad man säger! Tanken är att vi ska göra fotoresor. Att man som deltagare ska bli inspirerad, utvecklas inom fotografi tillsammans med en coach samtidigt som man får en fantastisk upplevelse. Vi kommer gör 5-6 resor under 2013 och helst dubbelt så många året efter. Vårt mål är att samarbeta med några av Sveriges bästa fotografer samtidigt som vi hittar de mest fantastiska upplevelserna till det. Jag tycker ju om själva producent-biten i det här. Att få vara spindeln i nätet och arrangera, planera och hela den biten så just nu känns detta projekt väldigt spännande. Sedan blir det såklart superkul att genomföra resorna. Själv kommer jag ha resor för ungdomar som ”min” nisch, tillsammans med en konsertfotoresa. Men jag ska också haka på Serkans resor och förhoppningsvis en modefotoresa till Paris också!

8. Och vad blir nästa utmaning?

Det blir att fixa i ordning i min nya studio. Den ligger mellan Konstfack och Hyper Island på Telefonplan och är en gammal industrilokal som nu ska bli kontor + fotostudio. Vi kommer vara 8 kreativa personer som sitter där och jobbar och det kommer vara en dröm att gå till jobbet varje dag. Sedan så håller jag också på att starta en fotoagentur som ska bli spännande att jobba mer med framöver.

9. Hinner du vara ledig ibland? Vad gör du då?

Jag försöker bli bättre på det! Jag gillar att resa, äta god mat, kolla på tv-serier och umgås med min familj. Har en bonusdotter på snart 6 år som jag försöker hitta på roliga saker med de veckorna vi har henne. Sedan har jag ett nyfunnet äventyrsintresse! Jag har börjat klättra, bestiga berg och sådant. Ska åka Vasaloppet så nu måste jag lära mig att åka längdskidor. Det är skitsvårt faktiskt.

10. Är utmärkelser viktiga? 

Det var viktigt för mig personligen i början av min karriär för att bli tagen på allvar i fotobranschen. Men när jag hade vunnit massor så blev det oviktigt eftersom det hade fyllt sin funktion. Jag har inte varit med i en enda tävling sedan 2006. Så det kan vara viktigt för en fotograf för att bli erkänd, nå ut med sina bilder, få uppmärksamhet. Att vara fotograf idag handlar om så mycket mer än bara vara duktig på hantverket och ta bra bilder. Du är också ett varumärke och det är klart att en utmärkelse i de flesta fall stärker det. Men det beror också på vart man vill nå med sitt fotograferande. För en 20-årig bloggerska som har som mål att ta fina dagens outfitbilder och har 200 000 läsare varje vecka är det helt oviktigt. För en bildjournalist som vill få en viss uppdragsgivare, göra utställningar och sälja printar är det mycket viktigare.

11. Vad skulle du göra om du inte var fotograf tror du? 

Jag skulle förmodligen arbeta som projektledare eller något annat yrke där man har många bollar i luften, får planera & koordinera samtidigt som det finns en kreativ frihet också.

12. Framtidsdrömmar och mål?

Jag skulle vilja vara en inspiration för framför allt unga samtidigt som jag får fortsätta utvecklas inom vad jag än gör. Vara frisk, glad och ha ett fint liv tillsammans med alla som är nära. Orka fortsätta förverkliga ideér och drömmar hur svårt och jobbigt det än kan vara ibland.

em4

Emma Svensson fotograferad av Mikael Dahl.

12 frågor till Pieter ten Hoopen

Idag öppnar Pieter ten Hoopens utställning ”Tokyo 7” på Galleri Kontrast i Stockholm.

Pieter flyttade från Holland till Sverige i slutet av nittiotalet, utbildade sig på Nordens Fotoskola och blev snabbt en prisad bildjournalist. Under åren har han bland annat tagit emot Scanpix stora fotopris och utmärkelser i Årets Bild, World Press Photo och Pictures of the Year International. Han är representerad av franska Agence Vu och gör bland annat uppdrag för The New York Times.

28

© Pieter ten Hoopen

1. Vad betyder fotografi för dig?

Betydelsen har ändrats mycket de senaste åren för min del. I början av karriären var det enda man gjorde att fundera på fotografi, men jag var kanske disträ i min målsättning. Idag har  jag hittat ett lugn i det jag vill och hur jag ska uppnå det hela. Jag älskar att jobba med mina böcker och det ger mig ett lugn, men framförallt har jag hittat ett sätt att uttrycka mig som är viktigt bara för mig. Det är ett underbar känsla att kunna vara helt egen i den processen. Samtidigt är det också ett vanligt yrke, som vilket annat, som betalar mina räkningar och det är väl det viktigaste nästan.

2. När och hur kom du på att du ville bli fotograf?

Hmmm kanske sent, jag tror jag var typ 26 eller nåt. Jag var sen för att jag inte hade en aning om vad jag ville göra fram tills dess.

3. Beskriv kort din bakgrund, hur du utbildat dig och var du jobbat.

Jag har studerat skogsbruk och klarat av mina studier och jobbat en kort period inom det yrket. Det var en viktig tid även om jag var mycket medveten om att det inte riktigt var min grej. Man är ung när man ska välja och det var en stor nackdel för mig. Sedan jobbade jag ett par år som reseledare i Indien, Iran och Nepal. Det var en kul och lärorik tid som gjorde att jag blev intresserad av fotografi.

4. Hur arbetar du med fotografi idag?

Idag bor jag längre perioder utomlands, dels för att det är ett bra sätt för mig att kunna få uppdrag och för att jag trivs så klart. För tillfället bor jag i Nairobi som jag använder som bas. Jag vill vara kvar ett tag till men troligen blir det färre tidningsjobb i framtiden. Jag har andra planer eftersom jag tror att vi verkligen befinner oss i sista fasen av en så kallad uppdragsfotograferingsepok.

5. Vad använder du dig av för teknik? 

Det är väl de senaste Nikonmodellerna som jag trivs mycket bra med. Sedan fotograferar jag fortfararande en hel del med film för mina böcker och då främst med en Yashika som är typ 100 gammal eller nåt?

6. Vilka andra fotografer inspirerar dig?

Om jag ska vara helt ärlig tittar jag inte lika mycket på fotografi som tidigare. Idag kan jag hitta enstaka jobb av fotografer som jag uppskattar enormt. Det senaste jobbet var Magnus Wennmans multimediajobb ”Rat Capital”. Helt otrolig bra gjort och det verkar inte finnas gränser för den mannens utvecklingsförmåga som fotograf och filmare. Jag får mest inspiration av filmer för min egen del tror jag och konsumerar enorma mängder. Film är det ultimata sättet att utveckla sin storytelling.

7. Berätta lite om ditt senaste projekt.

Senaste projektet är boken ”Tokyo 7” som kommer ut den 15 december. Den boken kommer ut i en liten upplaga, 300, och alla med en signerad print. Jag älskar små bokprojekt. Eller små och små, det blir alltid en jäkla massa jobb så klart att producera böcker och det kostar skjortan.

Jag ville göra en berättelse om min generation i Tokyo, en berättelse om en ny generation japaner som försöker hitta en annan form på sin tillvaro än den traditionella i Japan. Normalt börjar man jobba efter sina studier och helst jobbar man hela livet för en och samma chef. Jag skildrar denna stad genom 7 vänner som har valt ett annat sätt att leva. Mina fotografier är en intim berättelse av dessa japaner i sin vardag, en kanske drömsk och lugn berättelse om vänner.

8. Och vad blir nästa utmaning? 

Hmmm det är väl 3 nya böcker under 2013. En är redan klar och just nu gör dom formen på en. Under sommaren börjar produktionen av ännu en bok. Dessutom kommer snart en bok som jag gjort tillsammans med Lars Tunbjörk och Elin Berge. En jäkla massa böcker med andra ord.

9. Hinner du vara ledig ibland? Vad gör du då? 

Jag är ledig väldigt ofta, lite för ofta nästan. Jag har en enorm talang för att ligga i sängen och det tror jag fyller de flesta av mina lediga dagar. Jag har inte så mycket hobbys måste jag säga, har altid velat ha en hobby egentligen. Hmmm ska fundera på det. Jag gillar vin så vin kanske är en hobby?

10. Är utmärkelser viktiga?  

Det kan de vara och det har absolut hjälpt mig. Jag är glad för varenda en jag har fått genom åren. Det som jag personligen har uppskattat mest är mina priser i World Press Photo. Jag har ändrats mycket när det gäller tävlingar det sista åren, jag har inte samma drive att delta och försöker låta bli om jag kan. Jag tävlar väl i World Press Photo för att det är ett måste när man sitter i en större internationell agentur, det är viktigt för dom att vi tar priser. I Sverige är det nu färdigtävlat för min del känner jag, jag kan inte längre motivera mig, då ska man låta bli. It’s been a great ride though.

11. Vad skulle du göra om du inte var fotogaf tror du?

?

12. Framtidsdrömmar och mål?

Hitta en hobby kanske?

Fotograf Pieter ten Hoopen

Pieter ten Hoopen fotograferad av Knut Koivosto.

12 frågor till Casper Hedberg

Han har prisats i Årets Bild. Han har arbetat världen över och prisats igen. Och igen och igen. Nyligen hamnade hans makalösa hästsportbilder från Afghanistan på ärofyllda Paris Matchs fotoblogg.

Casper Hedberg är en ödmjuk person och en färgstark fotograf. Alltid dokumentär, alltid närvarande.

Nedan svarar han på mina 12 frågor. Och ja, det var ett bra tag sedan sist men nu är intervjuserien tillbaka. Arkivet hittar du här.

jackie_ferm

03

© Casper Hedberg

1. Vad betyder fotografi för dig?

Denna frågan har jag grunnat på en hel del. Jag är uppvuxen i akademiska Lund och de flesta av mina vänner under högstadie- och gymnasie-tiden kom från välbärgade hem med föräldrar som spenderat några decennier av sina liv på universitet (ok, lite överdrivet kanske , men nästan i alla fall!). Det var under denna tiden jag sögs in i fotografiets värld. Jag minns vilken inverkan den dokumentära bilden fick på mig. Bilderna från svältkatastrofer i Somalia och klassiska bilder från Vietnamkriget träffade mig likt ett välriktat knytnävslag rakt i solar plexus. Medan mina vänner mätte sina kunskaper och åsikter i heta diskussioner och debatter drogs jag åt det på många sätt antiintellektuella fotografiet. I en debatt är det väldigt sällan att någon byter åsikt. Man går in i debatten med färdiga åsikter och är mest mån om att få sin röst hörd. En bild går dock inte att diskutera bort. Det var bildens direkthet som fick mig att börja fotografera och det är nog fortfarande den egenskapen inom fotografiet som jag attraheras av.

2. När och hur kom du på att du ville bli fotograf?

Oj, det svaret bakade jag visst in i förra frågan.

3. Beskriv kort din bakgrund, hur du utbildat dig och var du jobbat.

Jag gick bildjournalistikutbildningen i Sundsvall 03-06 (hade en väldigt trevlig klasskompis som hette Johanna…). Har sedan jag slutade skolan frilansat med undantag för de perioder jag vikarierat på Aftonbladet, SvD och Sydsvenskan.

4. Hur arbetar du med fotografi i dag?

Jag jobbar på uppdrag för såväl svenska som utländska tidningar och magasin. Jag gör också en hel del uppdrag för kommun och landsting (till exempel Norrtälje kommun, Sveriges Kommuner och Landsting). Jag gör också mer kommersiella uppdrag (har till exempel fotat mycket så kallade ”imagebilder” för NCC). Oavsett uppdragsgivare så är mitt bildspråk dokumentärt.

5. Vad använder du dig av för teknik?

Jag använder för de allra flesta uppdragen Canons dslr. Använder också till vissa projekt en Hasselblad X-pan som är en väldigt fin småbildskamera med möjlighet till panorama.

6. Vilka andra fotografer inspirerar dig?

Många. Men i går såg jag Magnus Wennmans kortfilm ”Rat Capital” så jag säger Magnus. Han förnyar sig konstant och allt han gör håller sådan otrolig klass så Magnus är en sann inspiratör. Dessutom är han extremt trevlig.

7. Berätta lite om ditt senaste projekt.

I början av 2012 var jag i Afghanistan tillsammans med reportern Göran Engström. Vi gjorde lite olika reportage men reportaget om den otroligt häftiga hästsporten Buzkashi var extra kul att göra. Sporten är galet vild och har anor hela vägen tillbaka till Djingis Khan. Eftersom jag gillar hästar var detta reportage extra kul att fotografera.

8. Och vad blir nästa utmaning?

Jag har för länge sedan påbörjat ett projekt om överskuldsatta i Sverige. Det projketet vill jag återigen ta tag i och göra något mer av. Det skulle vara kul att ställa ut projektet och kanske också göra en bok.

9. Hinner du vara ledig ibland? Vad gör du då?

Jag har en stor bobåt som ligger vid Söder Mälarstrand i Stockholm och den slukar extremt mycket tid. Jag köpte den tillsammans med 3 kompisar för snart fyra år sedan och sedan dess har slitit med att renovera den. Ju längre tiden går, desto noggrannare blir vi och när vi väl blir klara (vilket vi i och för sig aldrig kommer att bli) kommer vi ha en fantastiskt fin båt med fina bomöjligheter mitt i Stockholm. Så som sagt, jag har inga problem med att fylla min fritid…   

10. Är utmärkelser viktiga? 

Jag är kluven kring tävlandet med bilder. Personligen är jag ganska trött på tävlingar och jag tycker att fototävlingar får ta allt för stor plats i diskussionen kring fotografi. Har du inte vunnit en tävling så finns du inte som fotograf typ. Men å andra sidan så kan tävlingarna hjälpa till att sprida dina bilder och sätta fokus på viktiga frågor i och med att många tävlingar just har en sådan stor genomslagskraft. Men själva tävlingsmomentet tenderar ofta att ta för mycket fokus från innehållet i bilderna. Själv har jag haft stor tur i tävlingssamanhang och fått några prestigefulla plaketter och dem är jag både otroligt glad och stolt över.

11. Vad skulle du göra om du inte var fotograf tror du? 

Kanske skulle jag jobba med film, men det är ju ganska nära foto så det är ju ett tråkigt svar. Så säg musik istället. Jag spelar fiol och har spelat i lite olika band så det kanske ligger närmast till hands. Eller varför inte travtränare? Jag har jobbat som hästskötare tidigare och jag är med och deläger två travhästar som jag besöker och kör så ofta jag kan. Så jag skulle faktiskt kunna tänka mig att jobba med hästar på heltid. Åtminstone när vädret är fint och om jag skulle ha duktig personal som skötte den tidiga morgonfodringen…

12. Framtidsdrömmar och mål?

Att få vara frisk och glad. För så länge jag är det så löser sig allt annat.

26112012-_F5C8205

Casper Hedberg.

Läs mer om Casper i Lars Darebergs fina julkalender.

12 frågor till Dan Callister

På hans hemsida finns färgglada porträtt och starka livsöden, svartvita betraktelser och mystiska undervattensbilder. Dan Callister är fotografen som jobbar världen över, med det mesta, och våra vägar korsades för några år sedan.

Dan är den nittonde fotografen i min serie ”12 frågor”, du hittar tidigare intervjuer här.

1. Vad betyder fotografi för dig?

Basically photography and the job is beyond a passion, it’s become lifestyle, it means everything.

2. När och hur kom du på att du ville bli fotograf?

I wanted to become a photographer at a very young age, I got my first camera when I was ten and from then on I knew I wanted to become a photographer.  My father is a journalist and there were always photographers visiting the house as a child.

3. Beskriv kort din bakgrund, hur du utbildat dig och var du jobbat.

Basically I’m from North Wales and left School when I was fifteen to become a junior photographer, I worked all over the UK and Europe for various publications before moving to the US in 1998.

4. Hur arbetar du med fotografi i dag?

I’m currently a New York based photojournalist working primarily for European and Australian publications. I mainly do News features and underwater photography.

5. Vad använder du dig av för teknik?

I’m currently using Canon digital cameras and lenses and use Apple computers.  I use different underwater housing and strobes for the underwater stuff.

6. Vilka andra fotografer inspirerar dig?

There are so many, I love Joe McNally, James Nachtwey, Steve McCurry, David Doubilet (underwater), Brian Skerry (underwater) and Timothy Allen’s work.  There are so many photographer’s work that I enjoy.  I don’t think I have the space to name them all!

7. Berätta lite om ditt senaste projekt.

I’m currently working on a couple, the Great White shark project is still ongoing. I’m also working on a feature about Black Cowboys.  I’m hoping to start shooting very soon!

8. Och vad blir nästa utmaning?

I think the next challenge is surviving this global recession, it seems to be ongoing and the print media industry is in dire straits.   The digital age is definitely exciting but with it comes new challenges.

9. Hinner du vara ledig ibland? Vad gör du då?

Ha ha, good question.  All my hobbies are photography related apart from drinking! My girlfriend says I’m never off work, the e-mail on my phone is always going off!!

10. Är utmärkelser viktiga?

I think they are, awards can bring attention to worthy causes and grants definitely are needed especially in these times where publications are un-willing to fund the coverage of stories.

11. Vad skulle du göra om du inte var fotograf tror du?

I think it would be something in the diving or marine industry .  I love being near, in and on the water!

12. Framtidsdrömmar och mål?
I’d love to photograph Polar Bears underwater and be able to travel and photograph all the projects that are on my bucket list!

Dan Callister.